söndag 7 oktober 2012

Vilken tur...

...att Sanna har skapat lite när mamma har tagit paus!
Visst är denna mobil/väggsmycke vacker!!!

Det är mycket plugg och 
mycket arbete med Cad-program på datorn i hennes liv nu,
så jag har "beordrat" henne att ta någon stund då och då till att
handarbeta eller pyssla.
Man mår inte bra av att slita sitt hår på jakt efter millimetrar
där borrhål borde sitta, 
eller att stirra in i en dataskärm timma in och timma ut!

Hjärtana och kulorna är i ull och de gjordes redan i somras,
men utsmyckningen har skett nu i höst.
Jag funderar på att köpa den av henne.
Tror att den skulle passa bra i vårt sovrumsfönster.
*
Detta är ännu en dag då Paradiset fått klara sig utan mig!
Det är inte utan att det kliar i fingrarna och
 jag riktigt längtar efter att sätta kniven i lite tyg!!!

Jag har iaf pratat lappteknik!
Vad roligt det är när "gamla elever" kommer fram på sta´n och
 vill få råd om design och sömnad!

Här sprider sig kaffedoften och det är väl ett 
tecken gott som något!
Det är kvällsfika här!

Kram på er!

Maja


6 kommentarer:

  1. Jättefint väggsmycke!! Tror det skulle passa jättebra i ditt sovrum till ditt fina överkast!
    Kram Mia

    SvaraRadera
  2. Den blir kanonfin i ert fönster... och det behövs bara en liten titt och vips så finns Sanna där... när vintermörkret kryper på! sånt är bra tycker jag!
    Låt det klia lite till i dona fingrar innan du sätter igång igen!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Jättesöt mobil och extra söt eftersom jag gillar färgerna ;-)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Vackert!!! Nog borde man tvinga sig att skapa lite när allt är upp och ner, men jag hittar banne mig inte orken....
    Kram Lizzan

    SvaraRadera
  5. Håller med, man måste absolut låta själen vila emellanåt - en blandning av praktiskt och "hjärn"arbete blir nog bäst i slutändan! Så det var kloka mammaord du kommit med där.

    SvaraRadera