tisdag 4 juni 2013

Här pågår handarbete!!!

Sedan hon var gammal nog så har jag försökt att
lära henne sticka. 
När hon lärde sig det så har jag ökat "insatsen".
Nu är den första trekantssjalen klar!
Stickad i resterna av de Lovika-garn jag hade,
 så det är en rejäl "pjäs",
men väldigt mjuk och säkert varm!!!
Jag blev ombedd att virka avslutningskanten 
av det resterande garnet.

När vi var i Nässjö i Pingst så 
hittade jag detta etuiet i garnaffären.
Jag har väl virknålar så att det räcker, 
men vad trevligt det var med
färgade nålar i en söt förvaring.
Tryckknapparna i sidan gör att det går lätt att stänga och 
att det blir ett sött litet paket.

Nästa sjal är redan påbörjad!
Man får inte lämna sitt handarbete ensamt för länge!
Det duger så gott som kudde!!!

**************************************
Det har blivit en hel del handarbete de senaste dagarna.
Jag kan inte säga annat än att jag älskar att få hålla på med det!

I dag har jag fått en hel del sytt och det har varit så roligt!
Bettan har varit med på Skype och det var trevligt!
Planer för sommaren har gjorts upp
och vi kan bara hoppas på att
vi lyckas få till de där dagarna med
lappteknikssömnad på hennes altan!

Ha det gott!
kram//Maja


6 kommentarer:

  1. Flott sjal som er strukket, kan bare strikke kluter og skjef. Men en gang skal jeg lære meg mere. Ha en fin dag, klem

    SvaraRadera
  2. Jättefin sjal!
    Sötaste Raja<3
    Kram Mia

    SvaraRadera
  3. En skön sjal är aldrig fel att ha! Den ser fin ut också!

    Idén om virknålsförvaringen kom som ett brev på posten... jag har en bricka full med virknålar som ligger och väntar å en sån!! Nu kan det ju bli av att fixa det!

    Våra hundar vet att göra sig en skön sovplats minsann!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Vilken underbar sjal.Virkade avslutningskanten gillar jag.
    Kram Gudrun

    SvaraRadera
  5. Det kommer säkert några kalla dagar,,och då är det skönt att ta fram detta alster!!Kram

    SvaraRadera
  6. Så trivelig å ha noen i närheten man kan läre opp. :-)
    Jeg lärte å strikke av min mormor, så det er slikt som varmer i sjelen.
    Söt hund. De pleier å ville hjelpe til. Den jeg pleier å passe vil gjerne ha hodet på symaskinfoten og mitt bein samtidig, bare så man ikke går miste om noe....

    SvaraRadera